Isen smälter under stjärnhimlen
Isen smälter, trycks ihop och viker sig (uppåt). Det är precis vad som hänt här. Sedan fortsätter det som en svans, rakt ut i sjön flera hundra meter. Jag vet inte exakt vad det beror på men jag har för mig att det är ganska strömt på den här platsen precis. Igår var det jäkligt klart väder och stjärnorna lös för fulla muggar. Även om jag försökte ta mig en bit från stan så lyser staden upp himlavalvet ganska bra, därav det orangea ljuset.
Vilka otroligt vackra bilder du tar! Jag undrar om du skulle kunna dela med dig om vad för inställningar samt objektiv du använder. Jag har letat rundor men hittar det inte någonstans… Jag skulle nämligen vilja försöka mig på att fota stjärnhimlen 🙂
Hej Sara!
Tack! Egentligen är det inte så svårt, en lång slutartid, en stor bländare och högt ISO. Beroende på vad du har för objektiv och kamera samt hur ljust det är ute (är det fullmåne är det mycket ljusare än om månen inte syns alls) är det omöjligt att säga något exakt men en grundinställning kan vara ISO 2000, en slutartid på 20 sekunder eller någonting och bländare 2,0, har du inte objektiv för det utan har ett där största bländare är 3,5 så får du höja ISO ännu mer eller ha längre slutartid. Ju mer vidvinkel du har desto längre slutartid kan du ha innan stjärnorna blir streck.
Lycka till! 🙂