Skärgårdsriket Torsö
Genom en gedigen kraftsamling ska företag och föreningsliv på Torsö stärka turismen och göra Skärgårdsriket Torsö till en än mer attraktiv plats att spendera sin tid på. Jag kontaktades tidigt i arbetet och tilldelades ett ärofyllt uppdrag, jag skulle skapa några riktigt bra bilder från Djurö, Sveriges mest avlägsna nationalpark!
Jag har alltid haft en förkärlek till Torsö, Brommö och Djurö. Torsö besökte man som liten, man badade och lekte i hattarvik och sandvik.
Brommö har blommat upp under ungdomsåren och senare, första tillfället vi var där tog vi färjan över och tältade på hovden och mycket tid har spenderats där framförallt sedan vi köpte båt. Dess gudomliga sandstränder som tack vare otillgängligheten gör dom ännu bättre, båtlivet med dess naturhamnar, det klara vattnet, ja listan kan göras lång.
Djurö har alltid lockat vid horisonten likt en hägring, men tack vare dess placering, mitt i vänern, med nästan dubbla avståndet från Sjötorp jämfört med Brommö, så har det länge varit obesökt av mig. Men äntligen var det dags. Och det var absolut inte sista gången.
Det första som slår mig är båtarna, vi är inte ensamma. Här ute finns ingen mobiltäckning, här finns ingen butik, men här är ett paradis för båtfolket. Tack vare placeringen i Vänern är det ett givet stopp på resan, både som skydd för väder men också för att njuta av dess unika natur. Eller som utgångspunkt för helgens fiskeresa.
Vi packar på oss ryggsäckarna och börjar vandringen, med utgångspunkt från malbergshamn, rakt ner över ön. Naturen skiftar, vi kommer ut över en vad jag tror är gammal odlingsmark och längre bort stoltserar träd stora som jag vet inte vad. Naturen förtrollar mig och kameran börjar smattra. Sedan följer en rad olika skogsmiljöer, och man blir lite fascinerad som förundrad hur växtligheten tar sig an och omfamnar ölivet.
Vi stannar vid gamla bostadshus som några av dem numera hyrs ut dygnsvis till besökare som vill prova på ö-livet som förr, och jag kan inte undgå att fascineras över hur livet vore här för ett par hundra år sen. 1969 flyttade den sista åretruntboenden härifrån och jag drömmer mig bort i tanken, hur var livet då? Ensamt? Tyst? Skönt? Underbart? Förmodligen en mix av allt.
Efter ett par timmars upptäcksfärd kommer vi tillbaka till den norra hamnen, malbergshamn, och det är dags att käka. Vi har givetvis glömt kryddor men efter en påknackning på närmsta båt har vi allt vi behöver. Båtfolk när de är som bäst.
Jag tackar för förtroendet att bygga denna bildbank som kommer användas i marknadsföringsmaterial av Skärgårdsriket Torsö.
Länk till dess hemsida kommer senare när projektet publiceras!